Framtidsplaner.

Jag vet att det kommer att dröja väldigt länge innan en ny underbar hund kommer till vår familj. Först ska mina dyrbara hjärtan gå ur tiden och jag hoppas det dröjer länge, länge innan de lämnar detta jordeliv. De är ju mina små bäbisar. Men jag kan ändå inte sluta titta på andra hundraser. Det finns tre andra raser som jag har förälskat mig i.  Skulle vilja ha alla tre men man kan inte få allt. Staffordshire bullterrier som jag har nu är också helt underbar men väldigt krävande. Speciellt min Alvin. Jag ångrar absolut inte att jag skaffade denna ras. Även fast jag kan känna mig helt orkeslös ibland. Vill man ha en hund som ska vara dig nära, nära så kan jag varmt rekommendera denna ras. Som många redan vet så älskar jag musklerna på dem. Jag är helt kär i dem. Huvudformen lika så. Min Alvin är perfekt i formen. Han är så himla snygg! Jag vet att det låter konstigt att säga att en hund är snygg men i mina ögon är han det. Inte elakt om Saga. Tyvärr fick hon inte den perfekta kroppen. Hon drog det korta strået här i livet liksom jag. Lite osäker är hon även men har satt sig långt in i mitt hjärta. Så duktig är hon och lyssnar bra. Jämfört med Alvin som har så jobbit med sig själv. Hoppas att den kemiska kastrationen ska göra livet bättre för honom. Men nu vill jag presentera de tre hundraserna som någon gång kommer att finns i mitt liv.

 En fransk bulldog. Hur bedårande som helst! Ligger förtillfälle som nummer ett. Ett måste! Har sätt några i Mariefred och jag är sååå avundsjuk. En engelsk bulldog är inte heller fy skam men frallan vinner med hästlängder.

 Denna lilla Griffon bruxellois blir nog min pensionär hund. Liten och lätt men ändå ett fint utseende. Ibland önskar jag mig att jag hade den redan när det är som värst. Tanken har slagit mig att inte ha hund men de ger så mycket lycka.

Sist men minst så finns denna ras. Helt underbar! Titta på på ögonen. Man druknar totalt i dem. Mopsen kommer in som nr två. Har jag tur så kommer jag ha mopsen tillsammans med frallan. Haha vilka planer man har. Undra om tio år vad jag tycker då? Alla dessa tre raser har platt nos nu när jag tänker efter. Inte det bästa då jag själv vet bara hur jobbit det är på sommaren men mina staffar. Jag får försöka kolla efter de mest hälsosamma. De som har lite mer nos helt enkelt.

Självklart valde jag bara valpbilder så att ni också ska tycka att de är hur söta som helst. Jag är ju inte dum heller ;)

Något positivt.

Äntligen positiva besked angående vikt och löpning. Trodde igen att vågen skulle ha stått stilla men idag visade vågen sammanlagt minus 5,6 kilo. Självklart kunde jag inte hålla mig ifrån chockladen jag hade köpt eller all dumle jag har hemma på lördagskvällen när det vankades film med min kära. Karaktären angående godis är rätt låg på helgen. Däremot har helgens goda mat med tacos och egen köttfärssås varit underbar. Hittade ett recept på tacokrydda då jag inte kan ta Santa Marias tacokrydda då det bara innehåller massa druvsocker. Supergod blev den dock lite för stark. Nästa gång tar jag lite mindre chilipulver i. Söndagsmilen som jag skulle springa gick galant. Jag klådde mitt rekord på löpbandet. Tiden blev 57.17. Som jag nämnde tidigare så springer jag väldigt ojämnt. Förra söndagen gick också löpningen toppen. Men i fredags var jag helt slut. Undra om det har med att jag har ätit kolhydrater på helgen som gör att jag orkar mer? Söndagen till fredagen har jag bara ätit mest protein. Denna vecka väntar massa plugg och träning och bästa av allt så börjar värmen sakta men säkert komma tillbaka. Du är varmt välkommen!

Fredag morgon

Sov skitdåligt inatt. Somnade inte förs efter tolv. Vid tre skulle Alvin ut och kissa. Med sura steg gick jag upp och släppte ut honom. På råge på allt har Linus telefon låtit hela natten då batteriet börjar ta slut. Fick börja riva i sladdlådan efter den rätta laddaren. Sedan var jag vaken. Alvin tog sin tid på sig ute också. Han skulle säkert lägga revir runt hela tomten. Så typiskt honom! Hoppas den kemiska kastrationen hjälper något. Sorry Alvin då ryker dina heliga kulor! Morgonen börjar tidigt då vi skulle iväg att springa. Mjölken var slut så där var min viktigast temorgon slut. Igår när jag tränade så märker jag att jag är inte lika stark som jag vill vara. Undra om det är dieten som sakta bryter ner mina muskler? Men det är något som jag får prioritera bort om jag nu vill gå ner i vikt fort. Jag kommer att bygga upp dem igen. Inte vill man ha en kropp utan lite muskler. Hoppas inte min kondis tar lika mycket stryk. Jag känner en ojämnhet när jag springer. Ena gången kan jag springa fort andra gången går det sämre. Milen har jag inte sprungit på ett tag. Det får bli min sönadgsgöra. Tur för idag är att Elin och Cathrine vände min bitterhet. Efter min sura morgon kom Elin och hämtade upp mig och Cathrine samman strålade med oss på gymmet. Sedan körde vi vår 5 km. Nu hemma känner jag mig på bättre humör helgen kan ta sin början.

Det funkar...

... om man ger attan på det. Så här lite har jag inte vägt sedan jag hade min hund Diva. Det är väl ca 5 år sedan. Helgen förstörde lite för mig men nu har inspirationen kommit tillbaka och jag  kör för fullt. Nu har jag lyckats med att gå ner -5,1 kg på närmare 4,5 vecka. Inte illa för att vara mig och med en del fusk. Jag kollade igår på hur lite jag skulle kunna väga för att ligga på normal enigt bmi. Hela 53 kg! Vad skulle det då finnas av mig? Det är typ 10 kg till som ska bort. Jag vet att man inte ska stirra sig blind på bmi eftersom  det kan bli så tokigt om man har mycket muskler (som jag inte har ;)) Ska jag istället kolla midjemåttet så blir det lika tokigt då jag har en väldigt smal midja. Det kanske ni inte tror men den ligger på 72 cm och omfånget där jag är som tjockast runt magen är 91cm. Hur snyggt är det tro? Det ser ut som en stor bilring runt magen. De säger att midjan inte ska vara större än 88 cm på en kvinna. Om det gör det ska man överväga att gå ner i vikt då det finns risk för sjukdomar. Så vill man leva längre och må bra så är det under 88 cm och då har man inte så mycket bukfett som ska tydligen vara den värsta fettet. Undra hur jag ska tolka detta då jag är så tjock runt magen? Jag får väl gå ner i vikt till magen visar under 88cm så ska det inte vara några problem ;) Vi får väl se hur många kilo som jag tänker eller lyckas gå ner. Man ska väl inte stirra sig blid på vågen utna titta på hur kroppen ser ut. Men något som jag tror på är att äta med måtta och vill man gå ner i vikt så gäller det att inte äta mer kalorier än vad du gör av med.

Kom ihåg mig då

Fredags kväll satt jag och lyssnade på Lars Winnerbäcks låtar. Vissa är så himla bra! Eftersom jag inte har spotify så tar jag youtube. Det går lika bra. När jag letade runt och lyssnade på han låtar så kommer det upp filmer på ungdomar som har sorgligt nog gått bort. Vissa har dött av olyckor, andra sjukdomar och vissa har valt själv att lämna denna jord. Det är så hemskt! Vill bara ta bort sidorna så jag slipper tänka. Vill bara blunda och titta bort. Smärtan är så fruktansvärd, vill inte sätt mig i känslorna föräldrarna, nära och kära har. Jag kan bara tänka mig smärtan och bara det svider. Det som känns som ett slag i magen är alla dessa elaka kommentarer som några skriver om de ungdomar som inte finns kvar. Hårda, råa kommentarer. Tänk  föräldrarna som får läsa dessa ord. Vem har rätt att förstöra ens annans liv med dessa ord? Vem tror du att du är när du trycker ner andra för att må bra själv?  Känns det skönt att säga att alla andra gör fel? Är det ett försvar eller vad? Känner bara ilska... eller inte. Förnuftet säger mig att dessa barn (ungdomar) kan inte heller må så himla bra. Varför skulle de annars gör något så hemskt. Är det en mur de bygger upp för att slippa tänka på de jobbiga de själv har? Förhoppningsvis kommer skuldkänslorna. Vem vet men jag vill inte tro att människan är ond.

Vem snodde den?

Var försvann min karaktär?! Helt plötsligt försvann den! Bara så där! Konstigt! Jag är väll  bara en människa. Tur är väll det. Med massa brister och fel precis som alla andra. Får ta nya tag! Bra är väll det att det aldrig är försent att göra det rätt. Får bara fokusera framåt igen. Hitta målet. Så går det nog bra. Gott var det! : )

Ännu en tårta.

I fredags gjorde jag ännu en tårta. Min väns barn fyllde år och hon ville så gärna att jag gjorde en dumletårta till hennes son. Tyvärr var den röda sockerpastan slut men vilken tur att det finns grön dumle. :)

Living and room

Igår var jag på heminredning vis homeparty. Det var min svägerska som hade det hemma oss sig. (Tack Jessica för en trevlig kväll) Nästa gång blir det hemma hos mig. Den 6 mars kl 18.30 är alla varmt välkomna och kolla in deras heminredning. Jag var på mitt första inrednings homeparty i höstas. Hade aldrig hört talas om det tidigare och jag bokade in denna träff direkt efter visningen. Ni kan inte missa denna! Jag lämnar deras katalog här på sidan så att ni kan bläddra i den hemma och se vad fina saker de har. Living and rooms katalog

Det minskar.

Min viktnedgång idag - 4,4kg. Det går sakta men säkert neråt ;)

Tillbaks till reality.

Det var med tunga steg jag gick till vågen denna morgon. All tårtätande denna helg trodde jag skulle ha gjort sin rätt. Men suprice idag! Vågen visade 100 g mindre. Glad är jag för att vågen inte visade massor uppåt. Vi får väll se om vågen kommer att visa något neråt denna veckan. Men idag går jag tillbaka till attackfasen. Jag märkte att jag inte kunde äta så mycket sötsaker som jag brukar. I vanliga fall brukar jag kunna trycka i mig massor men  efter en tårtbit och en muffin så var det stopp. Inte likt mig! Skönt att kroppen säger nej när inte hjärnan vill :) I dagsläget har jag lyckas gå ner 3,7 kg. Inte så mycket men jag märker en del på mina kläder. Speciellt byxorna. Kan ha att göra med att magen inte heller är så i himla uppblåst. Jag har nu inte ätit pasta, ris, potatis eller bröd på tre veckor (förutom tårtorna i helgen). Nästa gång jag kommer att äta gott blir den 17 mars (Julias bröllop). Så då har jag en månad på mig att gå ner lite till. Kanske är dags att hitta en klänning. Jag har ju lovar Julia att vara riktigt uppklädd.

När alla vännerna har gått hem...

... och festen är slut för länge sen. Då var det dags att göra min mormors tårta som vi ska fira idag. Istället för dumlesmet så är det tobleronesmet. Daniel sa att den var sååå mycket godare! Mmmm längtar!

Lägg till bildtext

10 års kalas.

Igår firade vi Linus. Hipp, hipp hurra till Linus. Vi bjöd på dumletema. Dumletårta, (som ni nog redan har sett) dumlekakor och dumlemuffins. Tack alla ni som förgyllde dagen!

Min STORA kille.

Tårtdags!

Efter veckor av förberedelser. Så var det äntligen dags. Linus födelsedagstårta skulle göras i ordning. Ibland är internet bra att ha. Jag hittade bästa dumlesmeten som jag har i. 

Tur att den ser mer proffsig ut på bild än in the real life ;)

Och så hann jag med att göra lite fjärilar som jag ska ha på mormors tårta. 

Idag kommer den...

...förhoppningsvis

Dieten som jag kör heter dr.dukan. Det är en fransk variant och den har funkat väldigt bra än så länge. Svägerskan tipsade om att boken var värd att läsa som hon själv fick hem förra veckan. Jag hoppas den ger inspiration om olika maträtter. Just nu har jag ätit lite enformigt tycker jag. Då är det tur att jag gillar maten. Två komma åtta kilo har jag gått ner sedan i förra måndagen. Man hoppas på att det ska fortsätta i denna takt men den avtar nog snart. Det bästa med denna är att du slipper gå hungrig eller att du behöver räkna några kalorier eller points. Men det är väll proteinet i sig som gör att du inte blir hungrig så fort. Första veckan hade jag lite huvudvärk men den har nu försvunnit. Det bästa med denna diet är att tanken är att gå tillbaka till att äta normalt igen när man är klar. LCHF tex säger att man aldrig ska äta kolhydrater igen. Jag själv tycker att kroppen behöver kolhydrater men till en viss gräns och den fettmängden man ska äta till LCHF gör mig lite rädd. En annan sak som min andra svägerska sa är att när man väljer en sådan här diet är att kroppen vänjs av med allt socker som man har gjort sig beroende av och i det långa loppet så kommer man att att ändra sina matvanor angående socker i framtiden. Det tror jag är nyckeln till att man ska klara av att hålla sin vikt sedan när man har lyckas gått ner till det man vill. Mycket man nu men så är det när jag pratar generellt. Så du vet Jessica ;) Glad är jag över ett par tajta jeans som jag har lånat utav syrran inte sitter så tajt längre. Förut fick jag knäppa upp dem för att de skar in i fettet vid höfterna men nu sitter det som det ska.