Denna dag blev en annan dag.

Idag tänkte jag skriva ett inlägg om hur besviken jag är på mig själv för att jag inte pallade semesterloppet. Alla förväntningar jag hade på mig själv bara försvann efter 4 km. 4km!!! Herregud jag har sprungit längre än så flera gånger om!! Men inte igår. Jag tänkte även tycka synd om mig själv för att jag har så svårt att gå ner i vikt. Det skulle bli en stor "självömkardag"  idag. Men denna dag blev en annan dag. En dag som får en att tänka på hur glad man ska vara över att man har det så bra som man har det.

För idag förlorade en mor sin son. Idag förlorade en maka sin make. Idag förlorade två barn sin far. Idag förlorade tre barnbarn sin morfar/farfar. Idag mottog ett barnbarn sin morfar. Idag mottog två syskon sin bror och idag mottog  en far sin son i himlen. Jag känner en stor sorg över vad som har hänt. Att livet kan vara så orättvist. Att ena dagen finnas där och nästa dag vara borta. Det är en sådan lustig känsla jag har. Jag är inte ledsen bara för att han har gått bort utan jag är även otroligt ledsen över de som blev lämnade kvar.  Tänker på deras sorg och varför vissa människor ska bli mer drabbade än andra. När en stor våg börjar ebba ur så kommer ännu en. Så idag går mina tankar till dem.